Egentid med syster när den är som bäst. Vi lämnade äkta hälfter och barn hemma och tog ett dygn för oss själva. Det klassiska att ladda batterier, ja det fungerar verkligen.
Som en riktig lyckoträff matchade vi in sista dagen då snön låg på marken i Stockholm och solen stod på himlen. Vi rullade in på Marholmen på förmiddagen och startade med att doppa oss i vattnet. Jag har inte kallbadat sedan den där dagen för två år sedan då jag blev övertygad av Naprapat-Jonas att sitta 10 minuter i is. Jag har dock tänkt tanken många gånger. Det här vinterbadet var betydligt snabbare i och ur. Ett snabbt dopp, något andetag i vattnet och sen upp. Tyvärr var det grunt och lite knöligt att doppa sig. Hade gärna bara sjunkit ner i vattnet.
Nära till hands hade vi en bastu bokad för oss… efter lite värme tog vi dopp nummer två. Och efter lite mer värme lekte vi i snön och gjorde snöänglar. Som man gör!
Vidare tog vi oss till spaet. Så. Himla. Skönt. Framförallt att sjunka ner i poolen utomhus. Lyssna till fåglarnas kvitter. Titta ut över den fina omgivningen.
Vi lunchade, hoppade tillbaka till spat igen och sedan ut i naturen. I väntan på vårt rum passade vi faktiskt på att gå en tipsrunda. Väldigt underskattad aktivitet! Det var ett fint sätt att se sig runt på ön, som verkligen är otroligt vacker.
Systerhäng på rummet med bubbel var välbehövt. Att bara ligga och glo på tv, snacka skit och äta chips är man inte bortskämd med. Det senaste året har jag och min syster haft rätt mycket tid ensamma, men det har alltid varit i samband med jobbiga saker i och med att vi förlorade vår mamma i somras. Detta är liksom första gången på länge vi kunnat hänga, bara vi två, utan att ha något jobbigt eller sorgligt att ta tag i.
Dagen avslutades med en imponerade trerättersmiddag innan vi stupade i säng. Det tar fan på krafterna att bara njuta! Restaurangen fick ett stort plus av mig för att de var så otroligt hjälpsamma med vegansk mat för mig. Glatt överraskad.
Efter hotellfrukosten dagen efter passade vi på att nyttja gymmet. Den kanske hade kunnat vara lite fräschare och dofta mindre gammal källare. Men men, numera är det så sällan jag har tillfälle att träna med syrran att jag tar de chanser jag får.
All and all, ett helt magiskt dygn! Rekommenderar varmt ett besök till Marholmen, ett örike i Roslagen.